[1] För körledaren, ”Fördärva inte”. Av David. Miktam. [2] Talar ni verkligen rättfärdigt, ni ledare? Dömer ni rätt, ni människobarn? [3] Nej, innerst inne smider ni onda planer, och med era händer förbereder ni våld i landet. [4] De gudlösa har gått vilse sedan de föddes, sedan sin födelse har lögnarna irrat omkring. [5] De har gift som är som ormgift. De är som en döv kobra som tillsluter sina öron, [6] som inte lyssnar till ormtjusaren, hur skicklig denne än är med sina besvärjelser. [7] Krossa tänderna i deras mun, Gud, bryt käkarna på dessa unga lejon, HERRE! [8] Låt dem försvinna likt vatten som rinner bort, och när någon skjuter sina pilar, låt dem vara odugliga. [9] Liksom snigeln som tynar bort medan den tar sig framåt, och som ett dödfött barn, låt dem aldrig få se solen. [10] Innan era grytor känner hettan av törnen, gröna eller torra, ska de onda svepas bort. [11] Den rättfärdige ska glädja sig när han ser hämnden. Han ska vada i de gudlösas blod. [12] Då ska man säga: ”Den rättfärdige får sin lön, och det finns en Gud som dömer på jorden.”