[1] Elifas från Teman yttrade sig då än en gång: [2] Kan människan vara användbar för Gud? Kan ens den klokaste människa vara till någon nytta för honom? [3] Har den Väldige någon glädje av din rättfärdighet? Vad skulle han vinna på att du är felfri? [4] Är det för din gudsfruktans skull, som han straffar dig och går till rätta med dig? [5] Nej, det är på grund av din ondska och dina ändlösa synder! [6] Du har utan orsak krävt pant av dina bröder och klätt av dem in på bara kroppen! [7] Du har vägrat den törstige vatten och den svältande bröd, [8] trots att du var mäktig och ägde mark, var högaktad och bodde där. [9] Du har skickat i väg änkor tomhänta och behandlat de faderlösa hårt. [10] Det är därför som du nu är omgiven av snaror och plötslig skräck drabbar dig. [11] Det är så mörkt att du inte kan se, och vattenmassor täcker dig. [12] Bor inte Gud i himlens höjd? Se på stjärnorna högt där uppe! [13] Men du säger: ”Vad kan Gud veta? Hur skulle han kunna döma genom detta mörker? [14] Tjocka moln döljer honom, så att han inte kan se. Han vandrar på himlavalvet.” [15] Du tycks hålla dig till den gamla stigen som onda människor vandrat! [16] De rycks bort i förtid, och allt de byggt på sköljs bort av en flod. [17] För de har sagt till Gud: ”Lämna oss ifred! Vad kan den Väldige göra oss?” [18] Ändå var det han som fyllde deras hem med så mycket gott. Men jag tar avstånd från de ogudaktigas rådslag. [19] De rättfärdiga ser dem och gläds. Den oskyldige hånar dem: [20] ”Våra sista fiender förintas, deras rikedom förtärs av elden.” [21] Böj dig nu inför Gud och sök fred med honom! Då ska lyckan komma till dig. [22] Ta till dig hans undervisning och lägg hans ord på hjärtat! [23] Om du vänder om till den Väldige ska du bli upprättad, om du avlägsnar ondskan från ditt tält, [24] om du kastar bort ditt guld och Ofirs guld bland bäckbäddens stenar, [25] så ska den Väldige själv bli ditt guld, ditt dyrbaraste silver. [26] Då ska du ha din glädje i den Väldige och lyfta blicken upp till Gud. [27] Då kommer du att be till honom, han ska höra dig, och du ska infria alla dina löften. [28] Vad du än önskar få gjort ska lyckas, och ljuset ska lysa på dina vägar. [29] När de leder neråt, säger du: ”Uppåt!” och han räddar den nertryckte. [30] Han räddar också den som inte är oskyldig, detta sker genom dina rena händer.
