[1] Ängeln som talade med mig kom tillbaka och väckte mig, som man väcker en som har sovit. [2] Han frågade mig: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser ett lampställ, helt av guld, med en skål ovanpå, och sju lampor där, och sju rör till lamporna där uppe. [3] Två olivträd står där bredvid, ett till höger om skålen och ett till vänster.” [4] Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad är dessa för något, herre?” [5] Ängeln som talade med mig svarade: ”Vet du inte vad de är?” ”Nej, herre”, svarade jag. [6] Då svarade han: ”Detta är HERRENS ord till Serubbabel: ’Inte genom styrka och inte genom kraft, utan genom min Ande, säger härskarornas HERRE.’ [7] Vem är du, du stora berg? Inför Serubbabel ska du bli till jämn mark. Han ska föra fram slutstenen medan man ropar: ’Nåd, nåd över den!’ ” [8] HERRENS ord kom till mig: [9] ”Serubbabels händer har lagt grunden till detta tempel, och hans händer ska också slutföra det. Då ska du också inse att härskarornas HERRE har sänt mig till er. [10] Vem föraktar de små tingens dag? De gläds när de ser stenlodet i Serubbabels hand. De sju är HERRENS ögon som övervakar hela jorden.” [11] Då frågade jag honom: ”Vad är de två olivträden till höger och till vänster om lampstället?” [12] Sedan frågade jag honom vidare: ”Vad är de två olivkvistarna bredvid de två gyllene rören som för ner den gyllene oljan?” [13] Han frågade mig: ”Vet du inte vad de är?” ”Nej, herre”, svarade jag. [14] Han sa: ”De är de två smorda som står inför hela jordens Herre.”