[1] För körledaren. Mahalát. Maskil. Av David. [2] Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!” De är onda, deras handlingar är fördärvliga, det finns ingen som gör det goda. [3] Från himlen ser Gud ner på människorna för att se om det finns någon med förstånd, någon som frågar efter Gud. [4] Men alla har vänt sig bort, alla är lika korrumperade. Det finns ingen som gör det goda, inte en enda. [5] Förstår de då ingenting, de som gör orätt, de som äter mitt folk som man äter bröd, de som inte ber till Gud? [6] Men de ska bli skräckslagna, när ingenting finns att frukta. Gud strör omkring deras ben som lägrar sig mot dig. Du låter dem komma på skam, för Gud förkastar dem. [7] O, att det från Sion kom räddning för Israel! När Gud återupprättar sitt folk från dess fångenskap ska Jakob glädja sig och Israel jubla.
