Lukas 17:1-37 NUB

[1] Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer! [2] Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små. [3] Var på er vakt! Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. [4] Även om hon syndar mot dig sju gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.” [5] Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!” [6] Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er. [7] Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’ [8] Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ [9] Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om? [10] Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ” [11] På sin fortsatta vandring mot Jerusalem gick Jesus längs gränsen mellan Galileen och Samarien. [12] Där gick han in i en by, och då kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort [13] och ropade: ”Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!” [14] Då såg han på dem och sa: ”Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena. [15] En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud. [16] Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Den mannen var från Samarien. [17] Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev rena? Var är de andra nio? [18] Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att ära Gud?” [19] Till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk.” [20] En gång frågade fariseerna Jesus när Guds rike skulle komma, och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som man kan se med sina fysiska ögon. [21] Man kan inte säga: ’Här är det’, eller: ’Där är det’. Nej! Guds rike är mitt ibland er.” [22] Sedan sa han till sina lärjungar: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det. [23] Man ska säga till er: ’Där är han’, eller: ’Här är han’. Men gå inte dit, spring inte efter sådant! [24] För liksom blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten, så ska Människosonen visa sig på sin dag. [25] Men dessförinnan måste han lida svårt och förkastas av detta släkte. [26] Som på Noas dagar ska det också vara på Människosonens dagar. [27] Då åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och utplånade dem allihop. [28] Likadant var det på Lots tid. Människorna åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, [29] ända till den dag då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop. [30] Så ska det vara när Människosonen uppenbarar sig. [31] Den dagen får den som är uppe på taket och har sina ägodelar inne i huset inte gå dit ner för att hämta något, och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka. [32] Kom ihåg Lots hustru! [33] Den som försöker bevara sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv ska bevara det. [34] Jag säger er: den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar. [35] Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.” [37] Då frågade hans lärjungar: ”Herre, var blir det någonstans?” Jesus svarade: ”Där kroppen finns, där samlas gamarna.”