[1] Profetia om öknen vid havet: Som en storm som drar över Negev, så kommer det från öknen, från det skrämmande landet. [2] En fruktansvärd syn har visats för mig: Förrädare förräder, härjare härjar. Gå till anfall, Elam! Till belägring, Medien! Jag gör slut på all klagan. [3] Därför skakar hela min kropp av smärta, ångesten är över mig, som när en kvinna ska föda. Jag blir förstummad av vad jag hör och förtvivlad över vad jag ser. [4] Mitt hjärta slutar nästan att slå, jag darrar av rädsla. Skymningen som jag förut längtade efter har blivit en fasa för mig. [5] Man dukar bord, lägger ut underlag, äter och dricker. Res er, furstar! Smörj era sköldar! [6] Så här sa Herren till mig: ”Gå och sätt ut en vakt som kan rapportera vad han ser. [7] När han ser hästdragna vagnar, ryttare på åsnor och kameler måste han vara högst beredd.” [8] Han som spanade ropade: ”Här står jag hela tiden, dag efter dag i vakttornet, Herre, natt efter natt stannar jag på min post. [9] Men nu kommer det någon, en trupp i vagn bakom hästar!” Den som svarade sa: ”Det har fallit, Babylon har fallit, och alla dess avgudar ligger krossade på marken.” [10] Mitt folk ligger söndertröskat på marken! Vad jag har hört från härskarornas HERRE, Israels Gud, har jag förkunnat för er. [11] Profetia om Duma: Någon ropar till mig från Seir: ”Vakt, händer det något med natten? Vakt, händer det något med natten?” [12] Vakten svarar: ”Morgonen kommer, men också natten. Fråga gärna, och kom tillbaka och fråga igen!” [13] Profetia om Arabien: Ni karavaner från Dedan ska slå läger i Arabiens vildmark. [14] Möt de törstande med vatten, ni som bor i Tema, för ut mat till flyktingarna! [15] De flyr undan draget svärd och spänd båge, undan krigets fasor. [16] Så säger Herren till mig: ”Om ett år, som är som en daglönares år, ska det vara slut på Kedars överlägsenhet. [17] Bara några få av dess bågskyttar, Kedars krigare, ska överleva.” HERREN, Israels Gud, har talat.
