[1] Detta är ord av Jeremia, Hilkias son, en av prästerna i Anatot i Benjamins land. [2] HERRENS ord kom till honom under Amons son Josias trettonde regeringsår i Juda, [3] och när Josias son Jojakim var kung i Juda, och ända till slutet av det elfte året av Josias son Sidkias regering i Juda, när Jerusalems befolkning i femte månaden fördes bort i fångenskap. [4] HERRENS ord kom till mig: [5] ”Jag kände dig innan du formades i din mors liv. Innan du föddes avskilde jag dig och utsåg dig till en profet för folken.” [6] Jag svarade: ”Min Herre, HERRE, jag kan inte tala! Jag är för ung!” [7] Då sa HERREN till mig: ”Säg inte att du är för ung, utan gå dit jag sänder dig och tala vad jag befaller dig. [8] Var inte rädd för dem, för jag är med dig och ska rädda dig, säger HERREN.” [9] Sedan räckte HERREN ut sin hand, rörde vid min mun och sa till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. [10] Jag sätter dig över folk och riken, för att rycka upp och bryta ner, förgöra och förkasta, bygga upp och plantera.” [11] HERRENS ord kom till mig: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Jag ser en gren av ett mandelträd.” [12] HERREN sa till mig: ”Du har sett rätt. Jag ska vaka över mitt ord tills det fullföljs.” [13] HERRENS ord kom till mig en andra gång: ”Vad ser du?” Jag svarade: ”Jag ser en kokande gryta. Den lutar hitåt norrifrån.” [14] HERREN sa till mig: ”Från norr kommer olycka att dra fram över alla som bor i landet. [15] Jag ska kalla samman alla folken från rikena i norr, säger HERREN. De ska komma och sätta upp var och en sin tron framför Jerusalems portar och längs dess murar och vid alla städer i Juda. [16] Jag ska döma dem för all deras ondska för att de har övergett mig, tänt rökelse åt andra gudar och tillbett dem som de själva har gjort. [17] Gör dig beredd! Stå upp och tala till dem allt som jag befaller dig. Var inte förskräckt för dem, för då kommer jag att förskräcka dig inför dem. [18] I dag gör jag dig till en befäst stad, till en järnpelare och en kopparmur mot Juda kungar, dess furstar och präster och folket i landet. [19] De ska anfalla dig men inte besegra dig, för jag är med dig, säger HERREN, jag ska rädda dig.”