1 Moseboken 9:1-29 NUB

[1] Gud välsignade Noa och hans söner och sa till dem: ”Var fruktsamma, föröka er och uppfyll jorden! [2] Alla vilda djur och fåglar, allt som rör sig på marken, och fiskar i haven kommer att vara rädda och känna skräck för er, för jag har ställt dem under er makt. [3] Allt levande som rör sig ska vara er föda, liksom jag gett de gröna växterna. [4] Men ät aldrig kött som har blod, dess liv, i sig. [5] Ert eget blod ska jag utkräva vedergällning för. Jag ska utkräva den av varje djur, och av människor ska jag utkräva en annan människas liv om någon dödar en annan. [6] Den som utgjuter en annan människas blod, hans blod ska utgjutas av en människa, för Gud gjorde människan till sin avbild. [7] Var fruktsamma, föröka er och bli en stor mängd på jorden!” [8] Sedan sa Gud till Noa och hans söner: [9] ”Jag upprättar nu ett förbund med er och era ättlingar [10] och med alla levande varelser med er, alla fåglar och boskapsdjur och vilda djur, alla som kom ut ur arken. [11] Jag ska upprätthålla mitt förbund med er och aldrig mer låta flodvattnen utplåna allt liv och fördärva jorden.” [12] Gud sa: ”Jag ska sätta ett tecken på förbundet mellan mig och er och alla levande varelser som är med er för alla kommande generationer: [13] min regnbåge sätter jag bland molnen. Den ska vara tecknet för förbundet mellan mig och jorden. [14] När jag sänder moln över jorden, kommer regnbågen att synas bland molnen, [15] och jag ska komma ihåg mitt förbund med er och med varje levande varelse och aldrig mer låta vattnet övertäcka jorden och utplåna allt liv. [16] När regnbågen är i skyn, ska jag komma ihåg det eviga förbundet mellan Gud och alla slags levande varelser på jorden.” [17] Och Gud sa till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund jag instiftat mellan mig och allt levande på jorden.” [18] Noas tre söner som kom ut ur arken hette Sem, Ham och Jafet. (Ham var Kanaans far.) [19] Alla folken på jorden härstammar från dessa Noas tre söner. [20] Noa blev lantbrukare och planterade en vingård. [21] En dag när han var drucken och låg naken i sitt tält, [22] såg Ham, Kanaans far, sin far ligga där naken och gick ut och berättade det för sina två bröder. [23] Då tog Sem och Jafet en mantel, höll den över sina axlar och gick in baklänges i tältet och täckte sin fars nakenhet, medan de tittade åt ett annat håll för att inte se sin far naken. [24] När Noa vaknade ur sitt rus och fick reda på vad hans yngste son hade gjort honom, [25] sa han: ”Kanaan ska vara förbannad och vara den lägste av sina bröders slavar.” [26] Sedan sa han: ”Välsignad är HERREN, Sems Gud. Må Kanaan vara deras slav. [27] Må Gud låta Jafet växa och leva tillsammans med Sem och Kanaan vara deras slav.” [28] Noa levde ytterligare 350 år efter floden [29] och var 950 år gammal när han dog.