Psaltaren 91:1-16 SKB
[1] Den som sitter (vistas, bor) i den Högstes (Elions) gömställe förblir [ska få vila och dröja kvar] i (under) den Allsmäktiges (El Shaddajs) skugga. [Verbet ”förblir” är i formen hitpael och beskriver en personlig plats. Det används ofta om att stanna över natten, se Job 39:12.] [2] Jag ska (vill) säga om Herren (Jahveh): ”Min tillflykt och min borg (mitt starka fäste), min Gud (Elohim) – jag vill lita (kommer att förtrösta) på honom!” [3] För han räddar (utan tvekan ska han rycka bort) dig från fågelfångarens snara (jägarens nät), från dödlig pest (förödande farsot). [Ps 78:50] [4] Han ska betäcka dig med sina fjädrar, och under hans vingar finner du (ska du söka) tillflykt. [4 Mos 32:11; Jes 31:5; Matt 23:37; Luk 13:34] Hans sanning (trofasthet, tillförlitlighet) är [ska vara din] sköld och skärm [en stor rektangulär täckande stridssköld]. [5] Du ska [behöver] inte vara rädd för nattens fasor, för pilen som flyger om dagen, [6] inte för pesten som smyger (går fram) i mörkret eller plågan (farsoten, förödelsen) som ödelägger [härjar i hettan] mitt på dagen. [7] Tusen kan falla vid din sida, ja, tiotusen vid din högra sida, men det ska inte drabba (komma nära) dig. [8] Du ska bara se på (observera, skåda) med egna ögon, och du ska se hur vedergällningen drabbar de onda (du ska se de ogudaktigas lön). [Med egna ögon ska du som engagerad betraktare själv få bevittna hur de gudlösa straffas. Samma verb för att se (hebr. raa) återkommer sedan i psalmens sista vers, se vers 16.] [9] För du har sagt: ”Herren (Jahveh) är min tillflykt (mitt skydd)”, du har gjort den allra Högste (Elion) till din boning. [10] Inget ont ska drabba dig, och ingen plåga ska komma nära ditt tält (ditt hem; din boplats), [11] för han ska ge sina änglar (budbärare) befallning om dig, att bevara (vaka över; skydda) dig på alla dina vägar. [12] På sina händer ska de bära [högt upp ska de lyfta] dig, så att du inte stöter din fot mot någon sten. [Matt 4:6] [13] Över (på) lejon och huggorm ska du gå (träda, marschera) fram, det unga lejonet och ormen (draken) ska du trampa på (ner; under dina fötter). [14] [Nu kommer det efterlängtade svaret när Gud talar:] Eftersom han håller fast (har klamrat sig fast; är fäst) vid mig [har satt sin kärlek till mig och därför hör ihop med mig], ska jag också befria (lösgöra, förlösa) honom [låta honom undkomma]. Jag ska beskydda honom (sätta honom högt), eftersom han [personligen] känner mitt namn. [15] Han ska ropa (höja sin röst i bön) till mig och jag ska svara honom. Jag ska vara med honom i nöden [svårigheterna]. [Den centrala versen.] Jag ska rädda (rycka/slita/dra bort; befria) honom och föra honom till ära [hedra honom]. [16] Jag ska mätta honom med långt liv (längd av dagar) och låta honom få se (visa honom) min frälsning (räddning, befrielse – hebr. jeshua). [I vers 14-16 är huvudpoängen och det centrala att Gud själv är med. Sex stycken verb (tre på vardera sida) visar på Herrens agerande och omger de hebreiska orden för ”jag med honom i nöden”. Verben är: befria, beskydda, svara, rädda, mätta och visa.]
