Psaltaren 69:1-37 SKB
[1] Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] Till liljorna (hebr. al-shoshannim) [en symbol för skönhet, kan syfta på en då känd melodi eller ett sexsträngat instrument], av (till) David. [Ordet lilja/liljor används i fyra psalmer, se Ps 45:1; 60:1; 80:1.] ______ [Den första sektionen, vers 2-30, ramas in av ordet ”fräls”.] [2] Fräls (rädda) mig Gud (Elohim) för vattnen [bildligt för kaos] har kommit ända upp till halsen (nacken, själen – hebr. nefesh). [Hebr. nefesh beskriver en levande varelse och överästts med ordet själ. Psalmisten jämför sig själv med en hjälplös, drunknande man. Hela hans existens är i fara, se även Ps 105:18; Ords 23:2; Jona 2:6.] [3] Jag har sjunkit djupt i dyn, utan fotfäste, jag har hamnat på djupt vatten och en flodvåg översköljer mig. [4] Jag är utmattad av mitt ropande (i bön), min strupe är uttorkad, mina ögon sviker mig i min väntan efter Gud (Elohim). [5] Fler än hårstråna på mitt huvud, är de som hatar mig utan orsak. Många (starka, som ett vilddjur som knäcker ett ben i sin käke) är de som vill fullständigt släcka ut (tysta) mig, som attackerar med sin lögn. Vad jag inte stulit måste jag nu ersätta det? [6] Gud (Elohim) du känner till, vet allt, om min dårskap. Mina överträdelser är inte dolda för dig. [7] Må de som sätter sitt hopp till dig, inte skämmas för min skull, Herre (Adonai), Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot). Låt inte dem som söker dig hamna i förvirring genom mig, Israels Gud (Elohim). [8] För din skull har jag utstått hån, förvirring har täckt mitt ansikte. [9] Jag har blivit en främling för mina bröder, som en främling för min mors söner. [10] Nitälskan (en djup passion och kärlek) för ditt hus har ätit upp (förtärt) mig, och smädelserna från dem som smädar dig har fallit över mig. [11] När jag grät och fastade (utgöt min själ – hela min person), blev det till smädelse för mig (hånade de, gjorde de sig lustiga över min längtan efter dig). [12] Jag klädde mig i sorgdräkt (säckklädnad), men jag blev som ett ordspråk för dem. [13] De som sitter i portarna [inflytelserika, ”fint folk”] pratar (skvallrar) om mig och jag är ämnet för dryckesvisorna bland dem som dricker sig druckna [de på samhällets botten]. [I detta stycke, vers 14-19, finns femton imperativ efter bönen ”svara mig” i vers 14.] [14] Men jag låter mina böner gå till dig, Gud (Jahveh), i nådens tid [då Gud välkomnar, accepterar, villkorad nåd – hebr. ratson, se 3 Mos 1:4.] Gud (Elohim) i din stora nåd (kärleksfulla omsorg – hebr. chesed) svara mig med sanningen om din frälsning (med sanningen som befriar). [I denna vers finns både villkorad nåd (hebr. ratson) och kärleksfull omsorgsnåd (hebr. chesed). Genom hela Bibeln hör nåd och sanning ihop. De finns i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, men nåden kommer alltid först. Den sista delen klingar likt Jesu uttalande i Joh 8:32: sanningen ska göra er fria!] [15] Rädda (ryck bort) mig från dyn och låt mig inte sjunka, låt mig bli befriad från dem som hatar mig, upp ur de djupa vattnen. [16] Låt inte flodvågen dränka mig; låt inte djupet svälja mig; låt inte slukhålet stänga sin mun över mig! [17] Svara mig, Herre (Jahveh), för din nåd (kärleksfulla omsorg) är god; i enlighet med din stora barmhärtighet (oändliga, medkännande nåd). Vänd ditt ansikte till mig, [18] och dölj (göm) inte ditt ansikte för din tjänare. [Att dölja sitt ansikte betyder att ignorera, se Ps 13:2; 51:11, eller ännu starkare att avvisa, se Ps 30:8; 88:14] För jag är i nöd, svara mig med hast (fort). [19] Kom till (nära) min själ (mitt liv, hela min person), återlös den, betala lösensumman för mina fienders skull. [20] Du känner till (vet allt om) mina förebråelser, min skam och min förvirring. Dina motståndare finns alla inför dig; [21] förakt har brutit ner mitt hjärta och jag är svårt sjuk. Jag söker efter någon som kan visa medlidande, men där finns ingen, och efter tröstare, men fann ingen. [22] De har lagt gift (galla, bitterhet) i min mat och i min törst gav de mig vinättika att dricka. [Hebr. rosh används för gift, ofta framtaget från en växt (Hos 10:4; Amos 6:12) eller ormgift, se 5 Mos 32:33; Job 20:16. När Jesus hänger på korset erbjöds han först galla för att mildra lidandet, vilket han nekade (Matt 27:34). Sedan erbjuds han surt vin som han tog, vilket förlängde lidandet, se Joh 19:29.] [23] Låt deras bord framför dem bli en snara, och deras frid (säkerhet, trygga förhållanden) bli en fälla för dem. [24] Låt deras ögon förmörkas så att de inte ser, och låt deras höfter skaka. [25] Utgjut din harm över dem och låt din brinnande vrede hinna ikapp dem. [26] Låt deras läger bli öde, låt ingen få bo i deras tält. [Nu ges orsaken till varför psalmisten ber som han ber. Här finns likheter med Job och den lidande tjänaren i Jes 53:3-5.] [27] Eftersom de förföljer honom som du har slagit (disciplinerat) och räknar [återberättar, sprider rykten om] din slagnes lidande. [28] Ge dem (addera) överträdelse till deras överträdelser och låt dem inte komma in i din rättfärdighet. [29] Låt dem raderas ur Livets bok och låt dem inte bli upptecknade bland de rättfärdiga. [30] Jag är plågad och i smärta, låt din frälsning (räddning), Gud (Elohim), beskydda mig (sätta mig på en hög plats). [31] Låt mig prisa Herrens (Elohims) namn med sång (hebr. shir) och upplyfta honom med tacksägelse. [32] Det ska behaga Herren (Jahveh) mer än [ett offer av] nötboskap [hebr. shor, snarlikt med sång i vers 31] eller [en fullvuxen] en tjur med horn och klövar. [3 Mos 11:3] [33] De ödmjuka (betryckta, fattiga) ska se det och vara glada. [Att offra oxar var dyrt.] Ni som frågar efter (söker, tar er tillflykt till, ofta träder fram inför) Herren (Elohim) – ja, era hjärtan ska återupplivas. [34] För Herren (Jahveh) lyssnar till de fattiga och behövande, och försmår inte dem som är fångar (i fångenskap). [35] Låt himlarna och jorden prisa honom, havet och allt som rör sig däri. [36] För Gud (Elohim) ska frälsa Sion [tempelberget i Jerusalem] och åter bygga upp Juda städer. Sedan ska de bo där och besitta det [Sion – Jerusalem, se Ps 48:13; 102:14]. [37] Hans tjänares barn ska ärva det och de som älskar hans namn ska bo där.
