Psaltaren 42:4 SKB

[4] Mina tårar är mitt bröd (min mat) [vad jag lever på], dag och natt, samtidigt säger man dagarna i ända: ”Var är [nu] din Gud?” [Samma plågsamma fråga som kommer utifrån gnager även inom psalmisten själv: Min Gud, var är du någonstans, har du övergivit mig? Se även Ps 3:3; 22:9.]