Psaltaren 138:2 SKB

[2] Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel, och tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] ditt namn för din nåd (omsorgsfulla kärlek) och din sanning. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se 2 Sam 15:20; Ords 16:6; Ps 85:11; Joh 1:14. Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.] För du har gjort ditt löftesord och ditt namn större än allt! [Du har överträffat allt!]