Mika 7:1 SKB

[1] Ve mig (uttryck för intensiv förtvivlan och vemod)! För det är som när sommarens skörd har plockats, och den sista vinskörden är över. Det finns inga druvklasar att äta, inga färska fikon (tidiga, förstlingsfrukter) som jag längtar så mycket efter.