[1] [Bokens första del är skriven i poetisk stil, för att i kap 36-39 skifta till prosa, för att på nytt bli poetisk i kap 40-66. Detta skrivsätt bildar alltså en stilistisk kiasm. Det blir också en markör som visar att detta stycke är det centrala i hela boken. Kapitel 36-39 består av sju episoder ordnade i ett kiastiskt mönster: A Ett fientligt assyriskt sändebud (Jes 36:1-22) B Hiskias nöd och vädjan till Herren (Jes 37:1-7) C Sanheribs hånfulla bud till Hiskia (Jes 37:8-13) D Hiskias bön till Herren (Jes 37:14-20) C Herrens svar till Sanheribs hån (Jes 37:21-38) B Hiskias sjukdom och vädjan till Herren (Jes 38:1-22) A Ett ”vänligt” babyloniskt sändebud (ironi) (Jes 39:1-8) Den tematiska symmetrin i kiasmen har fått företräde före den kronologiska ordningen, händelserna i kapitel 38-39 inträffar före händelserna i 36-37: 725-722 f.Kr. Assyrien belägrar Samarien, israeliterna i exil 715 f.Kr. Hiskia blir kung i Juda 705 f.Kr. Sanherib blir kung i Assyrien 701 f.Kr. Sanherib invaderar Juda 681 f.Kr. Sanherib mördas av två av sina söner (Jes 37:36)] Nu hände det i [Juda, det södra rikets] kung Hiskias 14:e år [701 f.Kr.], att Sanherib (hebr. Sancheriv), kung i Assyrien, kom upp mot de befästa städerna i Juda och intog dem.
