2 Petrusbrevet 2:4 SKB

[4] För Gud skonade inte de änglar som hade syndat, utan kastade dem i den lägsta avgrunden (gr. tartaros). Han överlämnade dem till mörkrets kedjor för att förvaras där till domen. [Detta är enda gången ordet tartaros används i NT. Tartaros var inom den grekiska mytologin ett lägre skikt i dödsriket (Hades). Hit fördes de värsta syndarna och de straffades dag och natt. Petrus lånar detta ord för att beskriva en temporär plats för fallna änglar fram till den slutgiltiga domen, se Upp 20:10-14. Eftersom sammanhanget är Noa, se vers 5, kan dessa änglar syfta på de änglar som gjorde uppror och syndade mot Guds bud genom att ha sexuella relationer med kvinnor, se 1 Mos 6:1-4.]