2 Moseboken 38:1-31 SKB

[1] Och han gjorde brännofferaltaret av akaciaträ, 5 alnar var dess längd och 5 alnar var dess bredd [2,25 x 2,25 meter], kvadratiskt, och 3 alnar [1,35 meter] var dess höjd. [2] Och han gjorde dess horn på dess 4 hörn, dess horn var gjorda i ett stycke med det, och han pläterade det med brons. [3] Och han gjorde alla altarets redskap, kärlen och skovlarna och faten och köttkrokarna och fyrfaten, alla dess redskap gjorde han av brons. [4] Och till altaret gjorde han ett galler av brons, under avsatsen runtom så att det nådde halvvägs upp. [5] Och han gjorde 4 ringar för de 4 hörnen av bronsgallret, som hållare för stängerna. [6] Och han gjorde stänger av akaciaträ och pläterade dem med brons. [7] Och han satte stängerna i ringarna på altarets sidor, för att bära det, han gjorde det ihåligt med plankor. [8] Och han gjorde vattenkaret av brons och dess fundament av brons, av speglarna från de kvinnor som gjorde tjänst vid mötestältets öppning. [9] Och han gjorde gården. För södra sidan söderut var gårdens våder gjorda av fint tvinnat linne 100 alnar [45 meter]. [10] Och stolparna var 20 stycken och deras socklar var 20 stycken av brons, krokarna på stolparna och deras hyskor var av silver. [11] Och för den norra sidan 100 alnar [45 meter], dess stolpar 20 [stycken], och dess socklar 20 [stycken] av brons, krokarna och dess hyskor var av silver. [12] Och till västra sidan var våderna 50 alnar [22,5 meter], dess pelare 10 och dess socklar 10, stolparnas krokar och dess hyskor var av silver. [13] Och för den östra sidan 50 alnar [22,5 meter]. [14] Våderna på den ena sidan var 15 alnar [7 meter], dess 3 stolpar och dess 3 socklar. [15] Och för den andra sidan likadant, på den ena sidan och på den andra sidan om porten var våderna 15 alnar [7 meter], dess 3 stolpar och dess 3 socklar. [16] Alla våder till gården runtom var av fint tvinnat linne. [17] Och socklarna till pelarna var av brons, pelarnas krokar och deras hyskor var av silver, och överdraget på pelarhuvudena var av silver, och alla gårdens stolpar var dekorerade med silver. [18] Och förhänget till gårdens port var en vävares arbete i färger, av blått och purpur och scharlakansrött och fint tvinnat linne. Och 20 alnar [9 meter] var dess längd och höjden var 5 alnar [2,25 meter], samma storlek som gårdens våder. [19] Och dess pelare var 4 [stycken] och dess socklar 4 [stycken], av brons. Dess krokar av silver och överdraget på pelarhuvudena och dekorationerna av silver. [20] Och alla tabernaklets tältpluggar och gårdens runtom var av brons. [Detta är det centrala stycket i kapitel 34-40.] [21] Detta är redovisningen (inventeringen, räkningen – hebr. pekodim) [en summering, inspektion och förteckning av allt material som använts] för tabernaklet – vittnesbördets tabernakel [tabernaklet där vittnesbördets tavlor (de tio budorden) förvarades, se 2 Mos 20]. Mose gav leviterna detta uppdrag (påbud) att göra denna redovisning under överseende (under handen) av Itamar, prästen Arons son. [22] Betsalel, Oris son, Chors son av Juda stam, gjorde allt det som Herren (Jahveh) hade befallt Mose [enligt instruktionerna, se 2 Mos 25-30]. [23] Och med honom var Oholiav, Achisamachs son från Dans stam, en hantverkare och en skicklig yrkesman och en vävare med färger, i blått och i purpur och i scharlakansrött och fint linne. [Det var leviterna som ansvarade för att sätta upp, ta ner och transportera tabernaklet under ökenfärden, se 4 Mos 3-4. Genom att på nytt även nämna Betsalel (2 Mos 31:2; 35:30; 36:1-2; 37:1) och Oholiav (2 Mos 31:6; 35:34; 36:1-2) och att de var från Juda och Dans stam, blir det en påminnelse att tabernaklet var ett projekt som involverade hela folket. I följande verser blir det också tydligt att hantverkare från olika stammar hade arbetat tillsammans.] [24] Allt guld som användes till arbetet i hela arbetet med helgedomen, även guldet till offret var 29 talenter och 730 shekel [motsvarar 1/4 talent], efter helgedomens vikt [motsvarar 1 ton – 80 guldtackor som väger 12,5 kg]. [Uttrycket ”helgedomens vikt” var antagligen en standardvikt som användes i mätvågen. Talenten (hebr. kikar) var den största viktenheten vid den här tiden. En talent motsvarade 3 000 shekel (hebr. sheqel), som var en viktenhet på 11,5 gram. Totala mängden guld här var alltså (29 x 3000 + 730) 87 730 shekel – motsvarar 1009 kg.] [25] Och silvret från dem som var räknade i församlingen var 100 talenter [3,45 ton] och 1 775 shekel [20 kg], efter helgedomens vikt [totalt 301 775 shekel – motsvarar 3,5 ton]. [26] En beka [silvermynt på 5,8 gram] per huvud, det är en halv shekel efter helgedomens vikt, för varje som gick över till dem som är räknade, från 20 års ålder och uppåt, 603 550 män. [Antalet är exakt samma som vid folkräkningen i 4 Mos 1:46.] [27] De 100 talenterna silver [den största delen] användes till att gjuta helgedomens socklar och socklarna till draperiet (förhänget), 100 socklar av 100 talenter, 1 talent [34 kg] för varje sockel. [28] Av de [återstående] 1 775 sheklarna [20 kg] silver gjorde han krokar till stolparna och pläterringar till deras huvuden och deras dekorationer. [29] Och bronset från viftoffret (det som hade donerats vid viftoffret – hebr. tenofah) var 70 talenter och 2 400 shekel [212 400 shekel – motsvarar 2,4 ton]. [30] Med det gjorde han socklarna till mötestältets öppning och bronsaltaret och dess galler av brons och altarets alla redskap, [31] och socklarna till gården runtom, och alla tabernaklets tältpluggar och hela gårdens tältpluggar runtom.