[10] Hon ska vara känd för goda (ärbara) gärningar: uppfostrat barn [sina egna, eller tagit hand om föräldralösa barn], visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter [varit villig att betjäna andra], hjälpt nödlidande och använt varje tillfälle att göra gott. [Det är inte helt klart om dessa församlingsänkor också fick understöd. Kanske hade de också en funktion i församlingen, i vers 5 nämns förbönstjänsten. Det finns gravinskriptioner från Rom, dock några hundra år senare, där det står att en församlingsänka vid namn Regina inte var en börda för församlingen. Ett annat argument för att änkorna inte bara blev omhändertagna utan också hade en funktion är de olika kvalifikationer som änkan förväntas ha. Olika kvalifikationer nämns nämligen också för äldste och diakoner, den tydligaste parallellen är ”en enda mans kvinna”. I en syrisk text från början av 200-talet, Didascalia Apostolorum, regleras olika funktioner i församlingen. Där förbjuds kvinnor att undervisa, och då särskilt änkor. Detta tyder på att änkor faktiskt undervisade och att texten vill motverka att detta sker.]
