John 1:1-51 NUB

John 1:1-51 NUB [1] I början fanns Ordet. Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. [2] Han fanns hos Gud i början. [3] Genom honom blev allting till, och utan honom blev ingenting till av det som finns till. [4] I honom fanns livet, och livet var människornas ljus. [5] Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. [6] Det kom en man, sänd av Gud, som hette Johannes, [7] för att vittna om ljuset, så att alla skulle kunna komma till tro genom honom. [8] Själv var han inte ljuset. Han var bara den som skulle vittna om ljuset. [9] Det sanna ljuset, han som är hela mänsklighetens ljus, skulle nu komma in i världen. [10] Han var i världen, och genom honom hade världen blivit till, men världen kände inte igen honom. [11] Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. [12] Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn [13] och som inte är födda genom blod, eller köttets vilja, eller av någon mans vilja, utan av Gud. [14] Och Ordet blev människa och levde bland oss. Vi såg hans härlighet, den härlighet som den ende Sonen har fått av sin Fader. Han var full av nåd och sanning. [15] Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ ” [16] Av hans fullhet har vi alla fått ta emot nåd och åter nåd. [17] Lagen gavs genom Mose, men genom Jesus Kristus kom nåden och sanningen. [18] Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son, som själv är Gud och är vid Faderns sida, han har gjort honom känd. [19] Detta var Johannes vittnesbörd när judarna hade skickat präster och leviter från Jerusalem, för att fråga honom vem han var. [20] Johannes döparen bekände, utan att förneka bekände han: ”Jag är inte Messias.” [21] ”Vem är du då?” frågade de. ”Är du Elia?” ”Nej”, svarade han, ”det är jag inte.” ”Är du profeten?” ”Nej”, svarade han. [22] Då sa de: ”Vem är du då? Något svar måste vi ha att ge till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?” [23] Han svarade: ”Jag är en röst som ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren!’ som profeten Jesaja har sagt.” [24] De som hade sänts ut av fariseerna [25] frågade honom nu: ”Varför döper du om du varken är Messias eller Elia eller profeten?” [26] Johannes svarade dem: ”Jag döper i vatten, men mitt ibland er står en som ni inte känner. [27] Han är den som kommer efter mig, och jag är inte ens värdig att knyta upp hans sandalremmar.” [28] Detta hände i Betania, på andra sidan Jordanfloden, där Johannes döpte. [29] Nästa dag såg han Jesus komma emot honom och sa: ”Där är Guds lamm, som tar bort världens synd. [30] Det var honom jag talade om när jag sa: ’Han som kommer efter mig är före mig, för han fanns till före mig.’ [31] Jag kände honom inte, men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit för att döpa i vatten.” [32] Johannes vittnade: ”Jag såg Anden komma ner från himlen som en duva och stanna kvar över honom. [33] Jag kände honom inte, men han som sände mig för att döpa i vatten sa till mig: ’Den du ser Anden komma ner och stanna kvar över är den som döper i den heliga Anden.’ [34] Jag har sett det och vittnat att han är Guds Son.” [35] Dagen efter stod Johannes döparen där igen med två av sina lärjungar, [36] och när Jesus kom gående förbi såg Johannes på honom och sa: ”Där är Guds lamm!” [37] De båda lärjungarna hörde detta och började följa Jesus. [38] När Jesus då vände sig om och såg att de följde efter honom, frågade han dem: ”Är det något ni vill?” De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?” [39] Då sa Jesus: ”Kom med mig och se.” Och så gick de med honom till den plats där han bodde. Det var runt fyra-tiden på eftermiddagen, och de stannade sedan hos honom den dagen. [40] Den ene av de två som hade hört vad Johannes sa och sedan följt efter Jesus var Andreas, Simon Petrus bror. [41] Denne letade först reda på sin bror Simon och sa till honom: ”Vi har funnit Messias” (Messias betyder Kristus). [42] Och han tog med sig honom till Jesus. Jesus såg då på honom och sa: ”Du är Simon, Johannes son. Men du ska kallas Kefas (det betyder Petrus).” [43] Dagen därpå tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: ”Följ mig.” [44] Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad. [45] Filippos fann Natanael och sa till honom: ”Vi har funnit honom som Moses lag och profeterna talar om, Jesus, Son till Josef, från Nasaret.” [46] ”Nasaret!” sa Natanael. ”Kan något gott komma därifrån?” ”Kom och se själv”, svarade Filippos. [47] När Jesus såg Natanael närma sig, sa han: ”Här kommer en sann israelit. Det finns inget svek i honom.” [48] ”Hur kan du känna mig?” undrade Natanael. Jesus svarade: ”Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos kallade på dig.” [49] Då sa Natanael: ”Rabbi, du är Guds Son, Israels kung!” [50] Men Jesus sa till honom: ”Tror du detta för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få se större ting än så.” [51] Han sa vidare: ”Ja, sannerligen säger jag er: ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen.”

Find out more about this Bible translation: